No Titel

Tänk om. Där universum tar slut, lever man lyckligt... Visst. Jag har ett bra liv. Men. Det är något som inte stämmer. Och det som inte stämmer är jag. Jag är. Ja som. Ett själviskt litet kräk! Ibland bara släpper jag allt. Och det gör ju inte precis allting lättare. Och då vill man bara springa.Till universums slut. I'm not Afraid. But.. I am.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0